Jannes Koblogg

Skrivet av Brian Van Doormaal  från CDN, översatt av Janne.

Kanada använder sig av upp till 30 olika utslaktningsorsaker. Då många orsaker är beroende av varandra har man samlat ihop dessa till 7 större grupper. Sammanställningen är gjord på årlig basis av mellan 120 till 140 tusen utslaktade djur från år 2000 t.o.m. 2009.

Mjölkningshastighet och lynne är första anledning till utslagning och som nr 2 är låg avkastning. De andra orsakerna infaller oftast vid senare ålder och i genomsnitt efter 3 laktationen.

Däremot för åldersskäl och olycksfall är medeltalet hela 7 laktationer vid utslagning.

Sammanfattning

Det är väl känt att fertilitet och kalvningsproblem är största orsaken till utslagning i Kanada och de flesta länder i värden. Märk även den ökande trenden vad gäller övriga sjukdomar. Orsaken till att utslagningen för produktion minskat, kan bero på att produktionsnivån är så hög att andra ekonomiska skäl liksom att öka vinsten och minska kostnaderna, är skäl till förändringarna.

Dessa trender stämmer väl ihop med nuvarande LPI Formula, som kommer att balansera hög produktion med längre livstid tillsammans med minskade kostnader vad gäller fertilitet, kalvningar och övriga sjukdomar.

Mina funderingar

Lägger man ihop fertilitet och kalvning är det inte konstigt att det blir största utslagningsorsak. En kalvning med problem leder dock ofta till fertilitetsproblem vilket kanske förklarar varför man lagt dessa tillsammans.

Ekonomiska skäl gör att kravet på hög produktion liksom överbeläggning av stallarna ger ökad stress vilket säkerligen bidrar till ökningen både på ”fertilitet” och ”andra sjukdomar”.

Det har nu hänt att ”avelsledare” vid sina besök med spermabil upptäcker att det finns konkurrerande sperma i de kärl han åtagit sig att fylla kväve vid sina rundturer.

Han har då upplyst ägarna till sperman om hur dålig konkurrentens sperma är och att han förlorar flera hundratals liter i avkastning liksom får djur utan index. Om ägaren inte varit närvarande har han ringt upp och övertalat ägaren att byta ut sperman mot hans ”index tjurar”. Det har till o med hänt att köparen köpt in äldre svenska tjurar som han ville använda och dessa har sedan bytts ut mot nyare med högre index?

Om Du köper av Semex, gör du det för att Du är nöjd med avkommorna efter våra tjurar. Alternativt att Du inte är nöjd med djurmaterialet av senaste 10 års avel och vill försöka göra något åt det.  Du vet av erfarenhet att kor inte bara mjölkar på index utan lika ofta mer utan.

För hållbar produktion behövs däremot en balanserad ko där fram o bakdel hänger ihop tillsammans med stark överlinje, korrekt kors, bröstbredd o kroppskapacitet. Vidare behövs utmärkta väl anfästade juver med god juverkvalitet och mittligament liksom korrekt spenplacering. Benen skall vara parallella, torra o flata med korrekta klövar o kotor med svikt. Naturligtvis tar man även hänsyn även till funktionsegenskaper när man väljer tjurar man vill använda. Allt detta behövs tillsammans med bra management för att skapa förutsättningar för hållbarare kor som kan mjölkas i flera år.

Lycka till; det är faktiskt Du som bestämmer över vilka tjurar Du vill använda i Din ladugård!

Ett bra sätt att snabbt och effektivt sätt förbättra kornas exteriör.

1. Den bästa tjuren i ladugården för att förbättra exteriören är BIFFTJUREN.
2. Kvigor är framtiden och semineras med bästa tänkbara exteriöra topp tjurar. 
3. Alla 1:a kalvare som inte har perfekt juver eller dåliga ben semineras med biff. Detsamma gäller 2;a kalvare.

Detta är en effektiv metod att säkra kvaliteten på Dina djur. Om Du vill ha kor som har bra juver, därmed lätta att mjölka utan besvär med förutsättningar att hålla många år. Allt detta gör att Du kan trivas med ditt jobb

Ovanstående sätt förbättrar dessutom både livstidsproduktion liksom sänkt rekrytering vilka båda bidrar till bättre ekonomi.

Triple aAa.

Som ni har sett finns Triple aAa kod utskriven hos alla tjurar. 

Detta är en annorlunda metod som kompletterar tjurar och kors avelsvärdering och hjälper till att använda rätt tjur till respektive ko.

Man låter bedöma sina djur en gång av en utbildad bedömare där han rangerar korna från 1 till 6 i den ordning som kon behöver förbättras. Sedan väljer man tjur efter motsvarande 3 första siffror.

Detta är en billigare metod och dom som använt den har fått en sundare o bättre besättning. Metoden används av stora besättningar värden över.

För tjuren i den ordning han är starkast 

För kon i den ordning hon behöver förbättras.

# 1 DAIRY   (Mjölktyp)    Viljan att mjölka. Snabbmjölkande. Mer mjölk för sin storlek

# 2 TALL      (Reslighet)    Snabbare tillväxt. Högre golvavstånd för bekväm mjölkning

# 3 OPEN      (Öppen)        Plats för juver. För lättare kalvning o livslängd.

# 4 STRONG (Styrka)       Större volym. Bättre juverhälsa, klövar, ben o lungor.

# 5 SMOTH   (Elegans)      Bättre aptit. Mindre skador på spenar o ben

# 6 STYLE     (Modell)      Mindre klövverkning. Mer hållbara ben. Uppmärksam karaktär.

Bland dessa gör 1 2 3 kon skarpare och 4 5 6 egenskaper som gör kon rundare.

Vill du läsa mer, gå in på http://www.aaa.com/  Vill du få kontakt med en som kan bedöma dina kor maila till Joost van der Horst i Danmark.joost@vanderhorst.dk    eller läs länken http://www.aaa123456.com/contentPage.cfm?ID=528

 Janne

Jag kan konstatera att SRB rasen fortsätter att förlora antalet kor i jämförelse med Holstein. Varför när SRB har många goda egenskaper och är ju ”Världens bästa ras” vad gäller hälsa?

Det stora flertalet av djurägarna säger att man visserligen fått högre avkastning men klagar på att djuren, framförallt juvren, ben och därmed även hållbarheten inte blivit bättre. Dom som inte klagar vet inte bättre för det har aldrig varit annorlunda. Naturligtvis finns det en del bra SRB besättningar där ägarna genom eget engagemang lyckats att behålla standarden på korna men i jämförelse med HO är det för få. Jag blir därför väldigt fundersam när man besöker röda besättningar och ser resultatet vad avelsrådgivningen hittills skapat med genvägen som hjälp. .

Juver har ju blivit bättre på 1a kalvare men de tycks inte hålla ändå, var är felet?

1. Benen är fortfarande allt för krokiga o ofta hastrånga varför?
2. Kravet på större reslighet borde tillgodoses med tanke på robot. Kanske genom att man valde tjurar med längre ben så att rasens ”taxbenta” variant försvann?

Det fanns en begäran från djurägarna att man borde förbättra rasens juver, ben o reslighet. Kan man  verkligen förbättra djuren med nya NTM där 75 % utgör produktion, 3,3 % Juver&Ben resten funktionsegenskaper?

1. Genom att man lägger tyngdpunkten på produktion alltså mer mjölk kommer då inte juvren att bli ännu större?
2. Man har minskat betydelsen av ben, kvarstår inte rasens benproblem med krokighet o för många hastrånga?
3. Kropp o reslighet beaktas inte alls, finns det inte för många grunda ”kraftfoderkor” inom rasen?  

Kommer djurägarna att vara nöjda med sina kor om 10 år, eller har dom då redan slutat, alternativt bytt ras?

Kommer inte SRB rasen fortsätta o minska?

Vad kan göras?

= Jannes funderingar

HÄLSNINGAR TILL ALLA VÄNNER.

Jag var i Finland senast den15 till 19 juli för att hålla föredrag över min avels verksamhet som ko bonde samt att ge råd för att kunna lyckas och nå uppsatta mål med avel.

Sari Vanhatalo var där och berättade att dom hade bedömt sina djur av en Holländsk bedömare som var anställd av Alta Genetics.

Följande var resultatet av 14 Gårdsby djur som hittills kalvat in. Blå text är Holländsk bedömning röd text Finsk bedömning.

 Läste i Tyska MILCHRIND om ökad hållbarhet.

Det är inte bara vi på SEMEX som pratar om hållbarhetens betydelse. Allt fler som arbetar med kor och avel inser detta. Antalet 100 tons kor ökar hos oss, så gör det i Tyskland också.

Antalet 100 tons kor / år för Svart respektive röd Holstein

Antalet 100 tons kor ökade med 11.6% från 2007 till 08!

Antal kor som producerat över 50 ton respektive svart / röd Holstein

Medeltal över 50 ton för alla raser är 7.0%

Kom ihåg att det är du själv som påverkar hållbarhet genom att minska rekrytering och vara rädd om bra kor.

Nytt sätt att utvärdera hållbarhet, fanns också att läsa: Att räkna ut medeltal för under året slaktade djur, alltså inte dom som sålts till liv. Detta finns en utskriven lista efter besättningsstorlek, här visas bara den bästa i varje storlekskategori;

Håller Ni med om att detta är en intressant sätt att värdera hållbarhet?

Idag åker jag till Tyylikäs 2009 i Haapajärvellä i Finland, en koutställning som äger rum den 6 och 7 juni….så om Ni är trakten kom gärna förbi Semex Swedens monter. Medan jag är där passar jag på att hälsa på en del av mina kor….

Vid ett kundbesök berättade kunden om att han använde ett nytt spengummi som var 3-kantigt med luftinsläpp högst uppe på sidan. (Säljs av gårdsservice). Dom gamla spengummina har ju funnits i 100 år, utan större förändringar!

• Dessa spengummin hade satts in i början av januari, sedan dess hade det inte förekommit någon juverinflammation och celltal konstant under 100, vilket för honom var häpnadsväckande.
• Man hade tätat spencentralens lufthål eftersom varje spengummi hade eget lufthål i övre ändan.
• Detta medföljer att mjölken lämnar spengummit snabbt och ingen spentvätt kan förekomma vilket minskar riskerna.
• Man hade märkt en bättre massering av spenen liksom bättre urmjölkning.
• Numera hände heller aldrig att någon fluga fastnade i lufthålet eftersom ingen värme fanns som vid centralen.
• Vid fråga om dom mjölkade snabbare sades att ingen tidsskillnad har upptäckts däremot hade korna ökat i avkastning, vilket gick att avläsa på många ko tavlor.
• Frågan om utsugna spenkanaler fanns ännu inget svar. Teoretiskt borde detta också vara löst, ingen spentvätt, inga deformerade spengummi 3 sidor istället för 2.

Frågan är om ovanstående kan bekräftas av fler användare?  Detta spengummi kan vara århundradets uppfinning. Svara snabbt med dina erfarenheter. / janne

Varför arbeta ihjäl sig när mjölkpriset inte täcker kostnaderna? Det bästa rådet är ”att ta time out” att minska arbetet och förbättra ekonomin genom att slå ut 30 % av mjölkande kor. Alla kor som är regelbundet sjuka, alla besvärliga att mjölka och alla med större exteriöra fel. Vad får jag då? Jo roligare och samtidigt mindre arbete, genom färre sjuka kor, därmed lugnare sommar och mer tid till familjen dessutom friskare kor genom större andel grovfoder och mindre kraftfoder vilket ger stressfria kor och samtidigt sänka foderkostnaden. Till hösten om mjölkpriset stiger har kvigorna fyllt alla platser igen.