En ras som borde ha framtiden stakad genom goda hälsoegenskaper. Tyvärr minskar rasen i antal och man bör tänka efter varför?

Under 60, 70, 80 talet avlades uteslutande för produktion med följd av att exteriören blev sämre. Mer mjölk gav större och därmed sämre juver i alla delar. Man avlade alltså på det enda man visste, nämligen kg mjölk liksom halter. I de få utställningar som fanns premierades huvudsakligen avkastningen..

När exteriörbedömningar började och man såg svagheter som kunde förbättras började man agera. Bland annat ändrades juverbedömningen under senare 90-tal från att mäta golvavstånd mellan golv och juverbotten till att mäta från hasen till juverbotten. Detsamma ändrade man från juverbredd till juverhöjd som aldrig tidigare hade haft inflytande på juverexteriör. Man ökade också juvrets betydelse i indexberäkningarna. 

Resultatet har också blivit att juvret på SRB rasens 1:a kalvare blivit; bättre och bättre för varje år.

Bekymret är att allt för många juver fortfarande släpper, redan med andra kalv. Detta är vad ”alla” lantbrukare berättar när man frågar vad som är SRB rasens svagaste del, därefter kommer ben o reslighet. Detta är också några av flera anledningar varför många börjar gå över till Holstein.

Vad är orsaken till att juvret släpper?

Grundorsaken är SRB rasens ben som i allt för många fall (upp till 75 %) är hastrånga och dessutom alltför krokhasiga. (Gå in i en större besättning och gå bakom korna vid foderbordet.)   

Detta har till följd att när korna går puttas juvret så att det ”gungar” ännu värre.  Kor som har lågt ansatt juver från början kommer juvret ganska snart att sitta framför bakbenen. Detta orsakar att juvret släpper redan vid andra kalvningen  (När du slaktar en ko kan du efter att ha skurit igenom huden plocka bort detsamma med bara fingrarna utom en klump i mitten, dessutom måste det till 2 man för att bära bort det.).

Under 90 talet hade nästan alla tjurfäder sänkt rygg.  Svaga ryggar skapar krokhasighet, belastar benen och ger dåliga rörelser. De kor som påverkas minst är kor med stark överlinje tillsammans med högt ansatt bakjuver som gör att juvret kan stanna mellan benen. Det är också bland dessa man hittar hållbara bra kor.

Min oro för framtiden; är att många tjurfäder som används idag och tidigare ser jag ingen förbättring av ben och juver och därmed bättre och hållbarare kor under kommande 10 år.

1. NTM är för mycket fokuserad på ökad mjölkproduktion vilket kan ge ännu större juver med påföljande hälsa problem och kortare livslängd.
2. Bland årets utsedda tjurfäder finns 3 tidigare 5 tjurfäder med bedömningen ca 90 på ben representerande både krokhasighet liksom hastrånghet. 
3. Tyvärr har man dessutom minskat betydelsen av juver och ben i nya NTM indexen i och med samgåendet i Viking.

Målsättning med all avel, även för SRB, måste vara att få en bättre avkomma än kon som semineras. Detta måste även gälla ben som ger förutsättningar för bättre kor samt hållbarhet. Tjurfäder som används skall därför alltid vara gott över medel gällande ben och juver.

Naturligtvis finns möjligheten att avstå användningen av tjurar med sämre juver och ben men rasen som helhet uppnår ingen förbättring om fel tjurfäder används!

Min förhoppning är att SRB föreningen trycker på Vikings tjururvals kommitté,
Att SRB även i framtiden fortsätter arbetet för hälsoegenskaper och därmed lägre kostnader. Men även för att bibehålla konkurrenskraft mot Holstein måste större tyngdpunkt läggas på exteriören framför allt benen med förhoppning att juvret har bättre möjlighet att sitta kvar.

 Med hopp om att i framtiden möta mer nöjda lantbrukare och ett ökande antal SRB kor!

Vad är en bra ko?

Svaret är enkelt; en ko med stark rygg, super juver liksom ben och som inte märks!

Svaret Lennart Nilsson Annelund Vallåkra gav mig var; att hon har fått minst 3 kvigkalvar, en att ersätta sig själv och 2 för att förbättra besättningen. Hon kan klara det på 3 kalvningar men oftast behövs betydligt fler vilket bevisar att hon har de förstnämnda kraven.

Vilken exteriör egenskap tittar man på först i en grupp djur? Man tittar efter djur med en rak och stram rygg tillsammans med ett korrekt kors, därefter juver o benställning. Det är bland dessa man hittar djur med hållbarhet.

Egenskaper man inte vet, kan bli problem.

Vid ett besök på en större gård fick jag möjlighet att titta på ca 50 st. seminerings färdiga kvigor. Fler än fyra av fem kvigor hade svag rygg, hälften av dessa hade också benproblem. Det var ett klart samband mellan rygg och ben. Hasarna var ansträngda samt flera åt det krokhasiga hållet.

Jag uppmärksammade ägaren om problemet och fick hans bekräftande. Vi tittade då på 1:a kalvarna och där var fördelningen normal en på fem. Därefter tittade vi på använda tjurar och fann att egenskapen länd och rygg, inte finns beskrivna på USA bedömningen. Förklaringen var att man haft otur med tjururvalet därför ingen visste något, därför nu ett allvarligt bakslag.

Kontentan är; Ju mer man vet desto bättre avkomma.

Viking har många tjurar även på den Canadensiska MACE listan med LPI. Jag gratulerar till framgångarna men vill poängtera att jag ser avel mer långsiktigt. 
 
Tryck http://www.cdn.ca/files_ge_articles.php sedan mitt på sidan Top MACE LPI tryck ruta HO respektive AY

Det kan vara värt att titta närmare på nu använda Svenska tjurfäder och deras exteriör.
Hur kommer nästa generations kor att se ut?

Jag anser att varje seminering skall ge en bättre avkomma än djuret som semineras!
= En avkomma med kroppsstyrka, korrekta ben o bättre juver med möjlighet att leva längre!

Hälsningar
Janne

Härstamning och produktion liksom årtal kan jag inte hitta. Man premierade kor från vårt härads område och det var i första hand avkastning som gällde i andra hand exteriören. Jag tror denna var en andra kalvare och då vår bästa ko även exteriört.

Bilden talar för sig själv, lägg märke till grimman. Bilden säger att även om mycket gjort för att förbättra exteriören så kan man se att avel tar tid! Det finns idag fortfarande problem med alltför lågt ansatt bakjuver.

Min första utställningsko

 Bilden är tagen av Joja Lewenhaupt, den tidens bästa häst o ko fotograf.

% – Littteraturen skriver ca 50%

Jannes tankar;

Produktionsegenskaper har hög arvbarhet. Mjölk o protein kg följs åt enar % är lägre. Avel för mjölk kg ger lägre fett %!  

Funktionsegenskaper har låg arvbarhet beroende på management (miljö, skötsel o stress) som utgör minst 90%. Med andra ord påverkar arvbarheten de sista 10%.

Laktation kurvans form (flack eller brant) har hög arvbarhet med ca 40%.

Celltalet har numera bättre arvbarhet med 27% men det är bara dom sista 10% som denna kan påverka.

Mjölkningshastighet har ganska stor arvbarhet

Dotterfertilitet visar dock endast 7%, men kommer troligen att öka med mer kunskap.

Beskrivande egenskaper har något sämre arvbarhet än produktionsegenskaperna.

Många viktiga delar för hållbarhet såsom kors, benkvalitet, juverdjup, framjuveranfästning o spenplaceringar har bra arvbarhet.

Hur avla för framtiden?

Hur kan du utnyttja detta i Ditt fortsatta avelsarbete med målsättning att få fler laktationer per ko och därmed bättre ekonomi?

• Att ensidigt avla för produktion ger djupare juver och kortare livslängd.
• Att du kan förbättra exteriören på dina kor. Just sådana egenskaper som kan ge korna fler laktationer.
• Att du vet nu att funktionsegenskaperna påverkas framförallt av förbättrad management (miljö, skötsel o stress).
• Att du förstår, att föder du upp alla kvigor som rekrytering i din besättning kommer du aldrig över 2,4 laktationer i snitt.

Vad göra?

• Avla för kor med hållbarhet = produktion o exteriör i balans.
• Använd tjurar som ger bästa möjliga juver, korrekta torra ben med korrekt kors o länd tillsammans med styrka o bröstbredd.
• Minska rekryteringen vilket sker lättast med biffsperma på alla kor med dåliga juver.

Med vänlig hälsning / Janne

I Kronoberg hade närmare 225 inbjudningar skickats ut. Jag bjöd in mig själv som pensionerad mjölkbonde med stort intresse av hur framtiden ser ut för mjölkproducenten. Det har ju nästan alltid varit omöjligt att byta mejeri. Enligt mitt förmenande har ARLA gjort bort sig genom att inte ens försöka höja priset till butik som alla medlemmar ansett vara tvunget. Istället har man försökt konkurrera ut konkurrensen genom att bibehålla det låga priset och nu till sist även sänkt till butik. Detta bidrog säkert till att mötet blev mycket välbesökt med långt över hälften kallade fanns på plats. 

Skåne var representerad av Ordföranden, Direktören o Marknadschefen, som alla hade var sitt anförande. Till detta fanns ytterligare 4 styrelserepresentanter närvarande liksom 3 tjänstemän.

En väldig optimism präglade föredragarna där man säger sig behöva mer mjölk eftersom det finns stor efterfrågan liksom kapacitet att ta hand om mer mjölk. Man lade också fram idéer om att sälja Kronobergs mjölk liksom Blekinge mjölk som närproducerad i framtiden och detta till ett högre pris. Man garanterade inte ett högre mjölkpris men man hade som första mål 3,25.  Presentationen klarades av på lite mer än en halvtimme varför det gavs plats till alla frågor.

I salen fanns också många representanter från ARLA kretsarna och dessa hade naturligtvis många frågor att ställa. Ingen skitkastning förekom från någon part varför det blev en informativ kväll. Svar på alla frågor som ej besvarades under kvällen skulle komma alla deltagare tillhanda i mitten av Januari och ett nytt möte skulle ske den 18 Februari. Man erbjöd inte 50% leverans utan fullt medlemskap efter nyår 2011 med förutsättning att utträde från ARLA skedde senast 31 Augusti. 

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det finns ett stort missnöje med hur ARLA drivs. Man växer och investerar i hela världen men har inte råd att betala sina leverantörer! ARLA har blivit ett jättestort Danskt företag där vi mjölkbönder i Sverige bara är underleverantörer. Man kan gärna skriva på paketen att mjölken är producerad i Sverige men detta förändrar inte saken. Kunden vill gärna köpa närproducerat liksom från mindre men Svenska företag.

Skillnaden på detta möte o vanliga ARLA möten var att antalet deltagare liksom att här frodades idéer och optimismen. När mötet var slut rusade inte heller alla iväg med en ost utan hälften satt kvar och diskuterade vidare.

 Någonting händer i Mejeri Sverige. Det är en riktig Nyårs present, ett  stort GRATTIS o TACK / Janne

Är det kris hos ARLA? Har försäljningen sjunkit så mycket att man måste kriga om kunderna? Kunde man inte istället ha gett mjölkbonden ett högre pris för sin mjölk? Visst mjölkpriset har börjat gå upp men varje öre behövs?

Jag anser att ARLA visar sig här vara det stora företag man vill vara och struntar i sina så kallade ”medlemmar”.

Vad anser Ni?

                                                  MJÖLK                     FETT                    PROTEIN           JUVER

BENDIG                                         8753                      379                      299                      111

REALITY                                       8753                      378                      298                      128

FACET                                          8702                    382                      307                      127

LINNE                                           8624                    373                      307                      130

IDEOSTAR                                     8573                    360                      294                      111

PETERSLUND                                  8547                    379                      299                      111

RISTOURN                                     8496                    367                      295                      120

Det sägs att Canada Ayrshire inte mjölkar men det finns även SRB som inte mjölkar! Det finns tjurar som ger mjölk i båda raserna. Siffrorna ovanför är bara medeltal och det finns döttrar som mjölkar mycket mer liksom det finns döttrar som mjölkar mycket mindre. Svenska topp index tjurar mjölkar ungefär samma som synes de bästa Canada tjurarna. Under dom senaste 10 åren har det dessutom ofta varit kor med Canada härstamning som haft högsta avkastning i Sverige.

Mjölkavkastning är viktig men detta måste ske tillsammans med bästa tänkbara juver. Canada ger dessutom överlag mycket bra helhets exteriör vilket bevisas gång efter annan, dels på utställningar (nu senast på Sweden Nationals) dels på andelen Excellenta kor med Canada blod. I Sverige finns nu 2 Svenska SRB tjurar med verklig bra juverbedömning (se ovan). Dessa båda tillsammans med en Canada tjur kan göra underverk på SRB exteriör i framtiden.

Gör det därför enkelt för Dig vid val av tjur. Använd FACET e.Jerry, LINNE e.Orraryd samt t.ex. REALITY till lika stora delar. Den enda du behöver kolla med härstamningar är LINNÉ, dom andra kan du använda på alla kor! Du skapar härmed en SRB ko med mycket bättre juver efter 3 år.

Att få HÅLLBARA kor gör man genom att förbättra exteriören, framförallt juver, men också genom att ändra strategi. Om du fortsätter att föda upp alla kvigor kommer du aldrig över 2,5 laktationer per ko. Du måste då alltid skapa plats till kvigorna. Av dessa du sorterar bort är 66% nödvändiga men 33% skulle kunna mjölka 1 eller 2 år till om dom förblir friska.
Det absolut bästa sättet att förbättra din besättning är att på alla 1:a kalvare, som ej har väl anfästat juver liksom dålig spenplacering, seminera med köttras. Gör detsamma med 2:a kalvarna. Nu avlar du både med tjurar och kor med bra juver. Detta ger ännu bättre juver o kor efter 3 år.

Ofta är svaret på denna ide; jag måste rensa först! Sanningen på hjärtat, du har redan rensat i minst 10 år! Om du inte anammar denna nya strategi kommer svaret att vara densamma om 10 år.  Dessa biffseminerade kor utgör en fullgod reserv för en dålig kviga Dessutom tar det 3 år innan du märker att du har fått lite färre kvigor. AVEL tar mycket lång tid

Mvh / janne

Varför:

På min rekommendation avlar man inte bara på tjurar utan även på kor som har bättre förutsättningar för längre liv genom bättre juver liksom juverhälsa. 

1. Tyvärr får jag svaret; det är riktigt, men jag ”måste rensa bort” det sämsta först!
2. Alternativt; vi håller på att bygga ut besättningen men om 2 å r kanske vi kan börja .

Trots att många håller på t.ex. med ”Genvägen” har korna inte blivit bättre utan behovet ”att rensa” kvarstår.

Ungefär 30 % av alla utslagningar beror inte på orsaker annat än ägarens beslut för att bereda plats för inkalvande kvigor. Detta drabbar ofta trespenta liksom sent dräktiga som får längre sintid m.fl. gränsfall.  

Dessa kor har båda möjlighet att fortsätta producera och vara kvar, kanske flera laktationer. Dessutom mjölkar dessa kor mer än en dålig kviga. Kor seminerade med biff kan också vara kvar flera år om dom går att mjölka och förblir friska. Detta betyder att minskat antal kvigor inte behöver inkräkta på antalet kor i besättningen.  

AVELSARBETE TAR TID! Om man inte börjar med dessa rekommendationer kommer man om 10 år ha samma problem som idag; ”vi måste rensa först”.  Mina rekommendationer påverkar inget hos dig förrän om 3 år. Först om 10 år ser du en tydlig förbättring.

Förslag till förändring.

Kanske skulle man byta ut rekryteringsprocent i ko kontrollen mot utslaktningsprocent = slaktade kor och kadaver under året i procent av antalet kor? Detta skulle ge ett korrektare värde för både utbyggare och besättningar som har kommit längre i sitt avelsarbete. Dessa säljer ju också livdjur där priset blir betydligt högre.

Se mitt tidigare blogginlägg från  15/6 09.

Naturligtvis finns stora lösdrifter och även här finns mycket bra kor och management tyvärr får man inte mycket info om djuren vilket man önskar.
Den gamla typen av mkt resliga tunga kor som ”skred” fram på utställningarna har ersatts av ädlare djur med goda rörelser och torrare ben. Idag eftersträvar man djur med mjölkstyrka vilket är medelstora djur med stark rygg, länd, korrekt kors och styrka genom bröstbredd med tillräcklig muskulatur och kroppskapacitet. Juver o ben är numera helt fantastiska. Alltså en funktionell ko som skall kunna klara en hög avkastning och vara frisk.

På varje gårdsbesök försökte vi få fram vilka härstamningar som passade till GOLDWYN och fick svaret; han har gett oss bra djur var vi än använt honom, därför kan man troligen få det man vill oavsett morfar om man använder sunt bondförstånd.  Härstamningsmässigt konstaterades att GOLDWYN dominerar alla besättningar liksom utställningar.  Vi såg över 250 st GOLDWYN i olika åldrar. GOLDWYN användes mycket på DURHAM döttrar liksom en del av hans söner med mkt goda resultat. En annan bra parning var LHEROS varför man kan rekommendera att använda BONAIR. En kombination som tycktes vara allra bäst var JASPER e.LEE oavsett som far eller morfar (tyvärr är han död). Kanske vi kan använda SPIRTE e LEE istället. Vi såg inte allt för många men väldigt bra. En annan kombination som fanns var DENZEL! Tyvärr såg vi bara två, men mkt bra döttrar. DENZEL var en av dom allra mest använda tjurarna just nu.

En annan tjur som gladde oss var alla FINAL CUT döttrar, Dessa var ett nummer mindre i storlek med enorm ungdomlig utstrålning. Döttrarna hade mkt tajta juver med torra parallella ben, kroppskapacitet och med flera bra placeringar på utställningarna.
Vi såg flera mjölkande DOLMAN, högresta o tilltalande bra juver och benen var parallella bra placeringar på utställning.  Att använda FINAL CUT på DOLMAN döttrarna verkade vara en naturlig parning.
Vi såg mänga bra ungdjur efter MR BURNS, tycks ge många röda djur. Såg många BUCKEYE döttrar. Mycket harmoniska välbalanserade döttrar av mindre storlek utan utstrålning. Det poängterades att det var mkt funktionella kor med mkt bra ben o juver samt hade hög avkastning. Verkade kunna bli hållbara kor. Man använde ofta Dolman på BUCKEYE.
BONAIR såg vi bara en dotter men hon stämde väl med beskrivningen. Vi såg däremot både hans mor o mormor. BONAIR är en typisk byggartjur.

En tjur som användes mycket just nu var TEE OFF. Vi såg två mycket korrekta döttrar med utstrålning som gav positiva signaler. Själv hade jag använt honom efter att sett dessa döttrar.
Ytterligare tjurar som användes mkt idag var KNOWLEDGE, FRONTRUNNER o TALENT.
Många använde idag Genomic testade ungtjurar. Skälet till detta angavs en något säkrare spekulation i framtida avelsarbete.

Reflektionerna bygger på gårdsbesök med frågor till ägare, seminörer, spermaförsäljare samt utställningsresultat.